På tre veckor har fem kvinnor blivit mördade av män som de hade eller hade haft en relation med. Under 2020 anmäldes 39 200 misshandelsbrott och 8 690 våldtäkter mot kvinnor eller flickor. Det är mer än en våldtäkt i timmen, dygnet runt, året om. Ändå är mörkerantalet stort. En av tre kvinnor är utsatta, så troligtvis känner vi alla någon som är det. Men vi får inte heller glömma att det bakom varje utsatt kvinna och tjej finns en man eller kille som begår de här brotten.
Mäns våld mot kvinnor ÄR ett strukturellt problem orsakat av att manlig överordning. Samhället värderar kvinnor väldigt lågt. Förtrycket handlar inte bara om att män dödar kvinnor utan om att man ser på kvinnor som lägre stående och att samhället, som är uppbyggt av män, är strukturerat med den synen på könen. Det förtrycket finns överallt. Kvinnor tjänar mindre än män, 99% av investeringarna idag går till bolag grundade av män och kvinnor har inte samma förutsättningar att lyckas. Att höja straffen för mäns våld mot kvinnor är absolut en preventiv åtgärd, men roten är mäns makt över kvinnor och innan vi tar tag i det problemet så skrapar vi bara på ytan.
I min podd har jag haft ett tydligt fokus på näringslivet, men även kombinerat innehållet med avsnitt om mäns våld mot kvinnor eller synen på kvinnors sexualitet. För jag har insett att man inte kan prata om det ena utan att också nämna det andra, allt hänger ihop. Kvinnors förutsättning att göra karriär och göra det på sina egna premisser är ett sätt att motverka mäns våld mot kvinnor. Kvinnor ekonomiska frihet är ett annat. Att ha möjlighet till en egen bostad, att kunna försörja sig själv och sina barn är en förutsättning för att kvinnor ska kunna lämna våldsamma relationer. Så då kommer en fråga som jag funderat på de senaste dagarna. Vilket ansvar tar näringslivet för det här? Var går gränsen för vilket ansvar en arbetsgivare har?
Idag pratar vi mycket om medarbetares välmående, ändå ser jag få bolag som kommunicerar om den här problematiken. Många bolag har strategier för hur man hanterar missbruk, sexuella trakasserier och psykisk ohälsa. Men hur många har en sådan för man hanterar våld i nära relationer? Trots att en av tre kvinnor är utsatta. Med tanke på den debatt som pågår just nu borde arbetsgivare behandla den här frågan som man behandlade #metoo. Enligt statistiken så har i princip alla bolag kvinnor anställda som är utsatta och ännu fler har män anställda som utsätter. Frågan angår alltså oss alla. Hur tar vi ansvar för det? Jag spelade in ett avsnitt med en kvinna som varit i en våldsam relation. Hon sa att ibland räcker med att någon sträcker ut en hand. Kan inte arbetsgivare göra åtminstone det just nu? Vi ser er, vi finns här och vi kommer hjälpa er om det behövs.
Vill du lyssna på avsnittet med en kvinna som överlevt en våldsam relation kan du göra det här
Här är mina förslag till dig som läser:
- Berätta för dina anställda att du ser debatten som pågår just nu och förklara hur du kan stötta dem.
- Utbilda din personal kring vilka signaler man ska vara uppmärksam på för att upptäcka om en kollega är utsatt.
- Skapa en process för hur man som kollega kan agera om man misstänker att någon är utsatt.
- Sätt en tydlig strategi för hur ärenden som dessa ska hanteras i framtiden. Det här är ett av våra största samhällsproblem, du har som sagt troligtvis minst en anställd som är utsatt eller utsätter.
Låt oss alla ta ansvar för att minska mäns våld mot kvinnor. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.