När globala ledare uttrycker skepticism eller motstånd mot jämställdhetsarbete, får det konsekvenser långt utanför deras egna gränser. De här attityderna kan ge bränsle åt liknande känslor inom svenska företag, där det plötsligt blir svårare att argumentera för förändringar när ledordet i internationell debatt handlar om att ifrågasätta värdegrunderna för jämställdhet. Jag tycker att de här uttalandena har satt ljuset på utmaningar och åsiktsskillnader som ligger kvar i bakgrunden men att de ofta handlar mer om politik och kultur än om själva sakfrågan. Och även om det är kasst att de finns så behöver det inte vara negativt att de blir synliga.

Jag tycker att det här motståndet också kan ses som en unik möjlighet för svenska företag att verkligen definiera och befästa sina egna värderingar, oberoende av internationella opinioner. Det är frestande att se motståndet som enbart ett hinder, men det skapar också tillfällen för introspektion och dialog. Företag kan använda tillfället för att förstärka sina egna åtaganden och visa sina anställda – liksom sina kunder – att svensk näringsliv agerar proaktivt och självständigt.

Nu har vi chansen att stå fast vid våra kärnvärden och transformera internationellt motstånd till en katalysator för fortsatt utveckling och innovation inom jämställdhetsarbetet. Jag tror att genom att bemöta motstånden effektivt kan företag inte bara hantera förändring, utan också dra kraft ur den för att nå ännu högre höjder.